”Trash Talk” – ett nytt sätt att ta snacket om sopor
Sverige tar en 17:e plats på listan över hur stor andel av det kommunala avfallet som materialåtervinns (39,5 procent). EU har dock högre mål än så. 2030 vill man att 60 procent av allt kommunalt avfall återanvänds och återvinns inom EU (idag totalt 48,7 procent)*. I Trollhättan är vi ganska duktiga, men kan även här bli ännu bättre. Vi var exempelvis tidigt ute att sortera ut matavfall för att kunna göra biogas (2013). Men. Fortfarande är till exempel en tredjedel av allt som slängs i restavfallet förpackningar som skulle kunna återvinnas och återanvändas om och om igen. Om fler Trollhättebor ser soporna som en resurs, så är det också enklare att vinna hållbarhetsmatchen. Därför lanserar Trollhättan Energi ”Trash Talk”.
*Källa: Avfall Sverige ”Så bra är Sverige på att återvinna”
Varför konceptet Trash Talk?
Vi vet att avfall och återvinning engagerar många vilket vi älskar. Vi vet också att det inte är helt enkelt att göra rätt, även om man försöker. Där tror vi att dialogen är avgörande. Med konceptet ”Trash talk” är vår ambition att inspirera och engagera alla Trollhättebor till att ta snacket med varandra om återvinning och inspirera till en mer hållbar livsstil. Konceptet blir också ett ”paraply” och ger oss möjlighet att prata om allt som händer inom återvinning nu och kommande år.
Sluta snacka skit, snacka om sopor i stället
Begreppet Trash talk kommer från idrotten, där det är ett uttryck för att snacka skit om sina motståndare. Det vill vi såklart inte. Däremot vill vi väcka uppmärksamhet och väljer att leka med ordets betydelse och fylla det med uppmuntran och inspiration till en mer hållbar livsstil. Vi använder det helt enkelt för att lyfta fram fördelarna med att återvinna.
Varför är det viktigt att prata om avfall, sopor, sortering och återvinning?
Vi vill vara med och bygga en stad där det är gott att leva och vår högsta dröm är att det inte ska finnas något avfall, alls. Vi behöver helt enkelt tänka till kring hur vi handlar, tar hand om och återanvänder våra prylar i första hand för att undvika onödigt avfall. Om avfallet ändå uppstår ska vi inte se det som skräp utan som en resurs som vi återanvänder eller återvinner om och om igen. Ökad återvinning är nämligen avgörande för att vi på sikt ska klara klimatmålen och bidra till en mer hållbar stad och en mer hållbar värld. Och för att kunna återvinna ännu mer, så behöver avfallet sorteras rätt från början. Det kan du och alla som bor i Trollhättan bidra med.
Detta händer i Trollhättan nu och kommande år:
- Från och med årsskiftet är det Trollhättan Energi som ansvarar för förpackningsinsamlingen i Trollhättan. Då är det vi som hämtar hushållens förpackningar från återvinningsstationerna med våra biogassopbilar, vilket ger effektivare och mer klimatsmarta transporter. Hittills har flera olika parter ansvarat för att samla in förpackningar i Sverige, vilket gjort det svårt att organisera insamling och information på effektivast möjliga sätt. När kommunerna i Sverige nu tar över ansvaret för förpackningsavfallet kan vi samordna insamlingen av förpackningar med mat- och restavfall och tidningar. Det är ett verktyg för att möta EU-krav och de mål för materialåtervinning som EU satt upp.
- Nästa steg är införande av Hemsortering, alltså att du ska kunna återvinna dina hushållsförpackningar (papper, tidningar, plast, metall och färgat och ofärgat glas) hemma. Detta ger två stora effekter. Dels minskar vi transporterna när du som kund inte längre behöver ta bilen till återvinningsstationen, dels vet vi att Hemsortering ger en bättre sortering. Senast 2027 ska detta vara infört i hela Sverige. Vårt mål är att du som bor i villa eller fritidshus i Trollhättan ska få det nya insamlingssystemet, Hemsortering, under 2025
- Vi bygger en ny och större återvinningscentral. Inte bara för att vi vill välkomna fler (och då också småföretagare) utan också för att kraven på återvinning blir större och fler fraktioner behöver få plats (exempelvis plast, textil med flera). Andra mål vi vill uppnå är bland annat: en bättre trafiksituation med ökad säkerhet för personal och kunder, större möjlighet till återbruk och återanvändning av det som vi idag ser som avfall och att göra det enklare med exempelvis ett tydligare flöde inne på återvinningscentralen.
- Samtidigt som vi projekterar för den nya återvinningscentralen undersöker vi också andra lösningar för att göra det enklare för Trollhätteborna att återvinna, exempelvis genom en mobil återvinningscentral som ska kunna flytta runt och befinna sig nära kunden i Trollhättan. Exakt hur denna kommer se ut vet vi inte än, men ambitionen är att ha det klart ungefär till den nya återvinningscentralen öppnar.
Trash-Talk-filmer
Trash Talk – förrådet
Visst är det lätt att samla på sig lite för många prylar - vi vet. Vi kan nog alla bli bättre på att tänka efter om vi verkligen behöver den där discokulan, om vi kan köpa skridskorna begagnade eller om vi kan låna böckerna på biblioteket i stället för att köpa. För den bästa återvinningen är ju den som aldrig behöver ske. När det väl är dags för en rensning är det viktigt att sortera rätt och lämna det som går till återbruk. Ta snacket med din partner när det blivit en pryl för mycket.
Trash Talk – julgranen
Visst kan du lägga julgranen i ditt restavfallskärl men då vill vi gääääärna ha den i bitar så att vi kan hantera den enklare. Ta snacket med dina grannar om hur du sågar ner din julgran i bitar.
Trash Talk – prank
Steg för steg vill vi göra det enklare att sortera rätt för att så mycket som möjligt ska gå att återvinna. 2025 inför vi Hemsortering men redan nu är vi glada för att du gör det du kan för att sortera rätt – även om det inte uppskattas av alla 😉 Tack Anders! Ta snacket med din sambo om hur det ska se ut under diskbänken.
Trash Talk – klockan
Dina sopor är inget skräp 😉 Med rätt sortering kan vi ta hand om resurserna och återvinna mer. Ta snacket med dina grannar om hur man sorterar rätt.
Trash Talk – pappan
Igenkänningsfaktor hög eller? 😉 Även om den bästa återvinningen är den som aldrig behöver ske vet vi också att vardagen ibland ser ut precis så här. Tomma förpackningar ska sorteras ut på återvinningsstationen för att sedan kunna återvinnas om och om igen. Ta snacket med dina barn om hur man sorterar rätt (och städar efter sig).
Trash-Talk-bilder
Så sorterar du – sorteringsguide
Förpackningar och matrester är inte skräp. Det är resurser som med rätt sortering kan bli nya förpackningar (i vissa fall i all oändlighet) och klimatsmart drivmedel som biogas. Och där kan behöver vi din hjälp. Om du är osäker på hur någonting ska sortera har Avfall Sverige tagit fram en hel avfallsportal där du kan läsa mer.
Fakta om återvinning
- 30 procent av soporna från svenska hushåll består av förpackningar som borde ha lämnats till återvinning. När de hamnar i soppåsen går de i stället oftast till förbränning och bidrar till onödiga koldioxidutsläpp.
- När du återvinner en plastförpackning halveras klimatavtrycket jämfört med om den slängs i soporna och eldas upp.
- Visste du att 60 procent av koldioxidutsläppen från våra sopor beror på att de innehåller plastförpackningar?
- Om varje svenskt hushåll återvinner en extra plastförpackning i månaden kan koldioxidutsläppen minska motsvarande utsläppen från 1 200 bensindrivna bilar per år.
- Visste du att dina gamla bananskal och andra matrester blir till biogas när du lägger det i matavfallet? Det är ju guld värt!
- Visste du att papper kan bli nytt papper upp till 25 gånger och metallförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst?
- 91 procent av svenska folket tycker det är viktigt att återvinna. Vi är bäst på att återvinna glas men glömmer bort att lägga plasten i återvinningen. Här kan vi alla bli bättre!
- Varje vecka slänger ett svenskt hushåll omkring 1 kilo förpackningar och returpapper i restavfallet. Men erfarenheten visar att mängden kan halveras när de få tillgång till Hemsortering.
- Att återvinna en schampoflaska sparar energi motsvarande att koka upp 1,5 liter vatten i en vattenkokare. För en dagstidning är motsvarande besparing energiåtgången för att brygga 38 koppar kaffe.
Kort historik över Sveriges avfallshantering
1868
När koleran når Sverige 1834 börjar man se kopplingen mellan hushållens avfall och spridningen av sjukdomar. Det leder så småningom till lagstiftning som förbjuder att invånare kastar sopor och latrin på gatorna och att renhållningsverk etableras runt om i landet. Kommuner inför både latrintunnor och sopgrisar för att hålla rent på gatorna.
1972
Innan kunde man elda eller gräva ned sitt avfall. Nu blir det tvingande att kommunen tar hand om hushållens avfall mot en avgift. Ökade avfallsmängder och en akut oljekris leder samtidigt till att man börjar ta vara på värmen genom avfallsförbränning med energiåtervinning, som ger fjärrvärme, i stället för att lägga sopor på hög via deponi.
1975
Riksdagen beslutar att ”råvaror borde nyttjas med återhållsamhet” och att återvinning skulle eftersträvas. På 1980-talet börjar man källsortera tidningar, glas och kartong från övrigt avfall.
1994
Producentansvar för förpackningar införs, vilket innebär att företag som säljer en förpackning också ansvarar för att den återvinns.
2002
Deponi av brännbart avfall förbjuds. Tre år senare förbjuds även deponi av organiskt avfall. Det leder till att återvinning av material ökar stort och att matavfall samlas in för att omvandlas till nya resurser, såsom biogas och biogödsel.
Kommande reformer
1 januari 2024
Sveriges kommuner tar över insamling av förpackningsavfall från hushåll. I de allra flesta fall kommer befintliga återvinningsstationer behållas initialt och invånarna märker ingen större praktisk skillnad. Kommunerna ska också erbjuda separat insamling av matavfall.
1 januari 2025
Kommunerna får ansvaret för separat insamling av textilavfall som utgör kommunalt avfall.
1 januari 2026
Kommuner ska samla in förpackningsavfall på torg och i parker samt andra populära platser där kommunen har ett renhållningsansvar enligt gaturenhållningslagen.
1 januari 2027
Alla kommuner ska ha infört fastighetsnära insamling av förpackningsavfall från hushåll och anmälda samlokaliserade verksamheter. Detta gäller förpackningar i plast, metall, kartong, färgat glas och ofärgat glas.
Så bra är Trollhättan på återvinning
I Trollhättan har mängden avfall minskat med 7 % per invånare där största sänkningen skett under de senaste två åren. Minskningen har främst skett av rest- och matavfall samt returpapper.
- Trollhättan är Sveriges 8:e bästa avfallskommun (av 290 kommuner). Placeringen baseras på statistik om avfallsmängder, nöjda kunder och miljövärden från Avfall Sverige (avser 2022). Trollhättan har haft en topp-10-placering de senaste åren.
- Insamlat kommunalt avfall: 338 kilo/person i Trollhättan (449 kilo/person i Sverige).
- Andel som går till materialåtervinning och förberedelse för materialåtervinning: 42%
- Sett över hela Sverige hamnar Trollhättan på plats 64 av 290 kommuner över det mest prisvärda avfallsabonemanget enligt Nils Holgersson-rapporten. I rapporten “förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning.
Så bra är Sverige på återvinning
Denna graf visar alla EU-länders statistik över hur stor andel av det kommunala avfallet som materialåtervinns. Kommunalt avfall – ett något bredare begrepp än hushållsavfall – står för 27 procent av det totala avfallet som genereras i EU. EU:s mål för återanvändning och återvinning av kommunalt avfall till 2030 är 60 procent.
Källa: Avfall Sverige.
| Placering | Land | Återvinningsgrad i procent för kommunalt avfall (2021) |
|---|---|---|
| Källa: Eurostat (*2020, **2019) | ||
| 1 | Tyskland | 67,8 |
| 2 | Österrike | 62,5 |
| 3 | Slovenien | 60,8 |
| 4 | Nederländerna | 57,8 |
| 5 | Danmark | 57,6 |
| 6 | Belgien | 55,5 |
| 7 | Luxemburg | 55,3 |
| 8 | Italien | 51,9 |
| 9 | Slovakien | 48,9 |
| 10 | Irland* | 48,8 |
| 11 | EU – 27 länder* | 48,7 |
| 12 | Litauen | 44,3 |
| 13 | Lettland | 44,1 |
| 14 | Frankrike | 43,8 |
| 15 | Tjeckien | 43,3 |
| 16 | Polen | 40,3 |
| 17 | Sverige | 39,5 |
| 18 | Finland | 39,0 |
| 19 | Spanien | 36,7 |
| 20 | Ungern | 34,9 |
| 21 | Kroatien | 31,4 |
| 22 | Portugal | 30,4 |
| 23 | Estland | 30,3 |
| 24 | Bulgarien | 28,2 |
| 25 | Grekland** | 21 |
| 26 | Cypern | 15,3 |
| 27 | Malta | 13,6 |
| 28 | Rumänien | 11,3 |